narrare

latina

sloveso

• 1. konjugace (a-kmeny)

časování

Čas	Osoba	Aktivum	Pasivum
Infinitiv	–	narrāre	–
Prézens sg.	1.	narrō	narror
	2.	narrās	narrāris
	3.	narrat	narrātur
Prézens pl.	1.	narrāmus	narrāmur
	2.	narrātis	narrāminī
	3.	narrant	narrantur
Imperativ sg.	2.	narrā!	–
Imperativ pl..	2.	narrāte!	–
Imperfektum sg.	1.	narrābam	narrābar
	2.	narrābās	narrābāris
	3.	narrābat	narrābātur
Imperfektum pl.	1.	narrābāmus	narrābāmur
	2.	narrābátis	narrābāminī
	3.	narrābant	narrābantur
Futurum sg. (první)	1.	narrābō	narrābor
	2.	narrābis	narrāberis
	3.	narrābit	narrābitur
Futurum pl. (první)	1.	narrābimus	narrābimur
	2.	narrābitis	narrābiminī
	3.	narrābunt	narrābuntur
Konjunktiv imperfekta sg.	1.	narrārem	–
	2.	narrārēs	–
	3.	narrāret	–
Konjunktiv imperfekta pl.	1.	narrārēmus	–
	2.	narrārētis	–
	3.	narrārent	–

význam

1. vypravovat
   • Hanc fabulam magistra puellis saepe narrat. – Tuto pohádku učitelka dívkám často vypráví.