conari
latina
editovatvýslovnost
editovat- IPA: [kɔːnaːriː]
sloveso
editovat- deponentní
- I. konjugace
časování
editovatČas | Osoba | Aktivum | Pasivum |
---|---|---|---|
Infinitiv | – | – | cōnārī |
Prézens sg. | 1. | – | cōnōr |
2. | – | cōnāris | |
3. | – | cōnātur | |
Prézens pl. | 1. | – | cōnāmur |
2. | – | cōnāminī | |
3. | – | cōnantur | |
Imperativ sg. | 2. | cōnāre | – |
Imperativ pl.. | 2. | cōnāminī | – |
Imperfektum sg. | 1. | – | cōnābar |
2. | – | cōnābāris | |
3. | – | cōnābātur | |
Imperfektum pl. | 1. | – | cōnābāmur |
2. | – | cōnābāminī | |
3. | – | cōnābantur | |
Futurum sg. (první) | 1. | – | cōnābor |
2. | – | cōnāberis | |
3. | – | cōnābitur | |
Futurum pl. (první) | 1. | – | cōnābimur |
2. | – | cōnābiminī | |
3. | – | cōnābuntur | |
Konjunktiv imperfekta sg. | 1. | – | cōnārer |
2. | – | cōnārēris | |
3. | – | cōnārētur | |
Konjunktiv imperfekta pl. | 1. | – | cōnārēmur |
2. | – | cōnārēminī | |
3. | – | cōnārentur | |
Konjunktiv prézenta sg. | 1. | – | cōner |
2. | – | cōnēris | |
3. | – | cōnētur | |
Konjunktiv prézenta pl. | 1. | – | cōnēmur |
2. | – | cōnēminī | |
3. | – | cōnentur |